Pär Öhman
Min skulptur kan tolkas på många olika sätt. Jag ser barndomen som sakta men säkert dränks av krav och skyldigheter. Jag ser tiden som sakta men säkert rinner ut. Jag ser det vackra i färg och form. Jag ser glädje och sorg. Min mamma tycker den ser mumsig ut, lite som glass. Fri tolkning.
Man kan interagera med verket genom att snurra på en av leksakerna för att få fram antingen en glad smiley eller en död smiley.
Namnet på min skulptur är ”Saturday 7”. Detta grundar sig i hur jag upplever min synestesi, där lördag upplevs som svart och siffran sju upplevs som blå.
Det hela började med en ganska tydlig bild i mitt huvud som jag skissade ner på papper. En papperskorg överfylld med leksaker i en eller två färger.
Jag köpte ett stort antal leksaker på några olika second hand-butiker. Jag kunde inte hitta någon passande papperskorg, så jag köpte istället en hink som såg ut ungefär så som jag ville att papperskorgen skulle se ut.
Nästa steg var att börja testa olika konstellationer. Jag insåg ganska fort att slumpen skulle få styra.
Jag använde mig av en limpistol för att fästa ihop allting.
Efter många timmars limmande var det dags att färgsätta skulpturen. Min första tanke var att spraymåla hela skulpturen. Det visade sig dock vara lättare tänkt än gjort. Jag gjorde av med tre sprayburkar utan att vara i närheten nöjd med resultatet. Jag bestämde mig därför för att måla den för hand istället. Jag målade den blåa delen med en akrylfärg och den svarta delen med en möbelfärg.
